Gunnarsons inlägg inspirerade mig till följande kommentar:
Dubbla agendor är naturligtvis inte unika för religiösa makthavare eller organisationer men dessa har onekligen en lång tradition att falla tillbaka på. Dubbla budskap är ju legio i alla religioner. (Frukta och älska Gud. God och allsmäktig Gud. m.m.) Man har varit förvånansvärt framgångsrik i att vinna proselyter genom att slå blå dunster i deras ögon, typ "Guds vägar är outgrundliga", vilket är ett förudmjukande svar för varje seriös frågeställare.
I demokratisk politik är det inte lika enkelt att företräda dubbla med varandra oförenliga budskap, eftersom detta i längden straffas av väljarna.
Religiösa får gärna tro vad de vill beträffande uppståndelse, paradis och kvalfulla eviga straff efter döden men när de använder sina gamla böcker till att predika om död för homosexuella, judar eller oliktänkande, då måste rättsstaten bekämpa och beivra sådana yttringar på basis av lagen mot att uppmana till våld och hets mot folkgrupp.
Vi måste också slå vakt om en fri och levande demokrati där religiöst funtade föreställningar om hur vi bör leva tillsammans i ett gemensamt samhälle får brytas mot sekulärt baserade värderingar och föreställningar om vad som bäst gynnar medborgarna och samhället i stort och på sikt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar